white na-palm

 

Av AMAT LEVIN

Ironiskt nog blir ibland de mest tragiska fyllorna de lyckligaste. Mitt i juli 2012 17:00, Drostdy-hof på pappas balkong med Sanni. En så kallad preventiv fylla, vi kände båda i magen att katastrofen väntade. Och det gjorde den ju. Men det kom vi över. Och den fyllan ångrar jag fan aldrig. Det var fucking mindfulness. XOXO

Vissa grejer sätter sig i bakhuvudet jävligt omärkligt. Drygt två år sen glodde jag på trailers under en bio och en replik dök upp som stack sig rakt in levern alltså. 
Jag har aldrig ens sett filmen eller förstått vad sammahanget är, men varje gång jag krälat på mattan och undrat hur fan jag ska klara en minut till utan att brista återvänder den raden till huvudet. Det är det klychigaste (och en stor lögn) men sitter fan så gött i hjärtat ändå. Och då är det OK. För vem fan lever i tron att man nånsin ska dö.



"You can't break me. I don't have a breaking point"

Peace tuffingar.

Här är en bild som bör väcka minnen hos några. Senja var vid tillfället knappt 14 år fyllda och fick alltså inte vara med. Jag hade ljusgula cheap mondays på mig men jag har tyvärr inga bilder kvar på mig från tillfället.  Om någon har mig förevigad så säg till, jag gillade dom byxorna.

Ibland känns det som om jag och 9GAG har vuxit ifrån varandra. Då går jag in på http://katastrofalaomslag.blogspot.se/ och känner mig lite varmare, lite mer värdig. Det kanske du också gör.

Här är ett smakprov.

När man är bakis, chill eller har ångest brukar jag tycka det är rätt soft med repetitiva lyrics, helst bara en fras genomgående. Det är himmelskt avtrubbande. Här är två riktigt bra jävlar.